|
Guntorps Herrgård, Öland
En
total upplevelse med
god service, oemotståndliga kulinariska
upplevelser, fina rum, lugn och ro, väl
fungerande konferenser och ett kvalitetsutbud
av kringaktiviteter.
Det hoppas Ulf Olsson att gästerna som
kommer till Guntorps Herrgård i Borgholm
på Öland ska få vara med om.
Ulf Olsson är på
intet sätt ensam som herrgårdsvärd
med de här ambitionerna. Skillnaden med
många andra är att Ulf, hustrun Susanne
och medarbetarna lyckas infria förväntningarna.
Guntorp har klara lustfyllda oas-kvaliteter.
Att människor som driver
hotell, kursgård eller konferensanläggningar
ofta har en brokig bakgrund stämmer in
på Ulf Olsson också. Det är
inte många discjockeys som byter bana
så totalt som Ulf gjorde för drygt
tio år sedan.
"Nej, båda jobben
har sina likheter", svarar Ulf leende och
säger i nästa andetag att det var
i rätt tid han valde en annan väg.
Ska man spela grammofon är det vinyl som
gäller. Att vara plattvändare av cd-skivor
- det får vara.
Berättelsen om Guntorp
är en historia om en herrgårds uppgång,
förfall och comeback. En herrgårds-såpa
med brokiga bihandlingar som Ulf Olsson mer
än gärna, och synnerligen inlevelsefullt,
berättar för sina gäster. Missa
inte den! Idag har det som en gång för
länge sedan var ett frukosthotell förvandlats
till en öländsk, romantisk herrgårdsdröm
i rosa och vitt.
I konferenssammanhang vänder
sig hotellet till sällskap upp till 30
personer. Här finns 20 rum, varav sex i
huvudbyggnaden. Övriga rum finns i de två
flyglar som flankerar huset som en gång
ingick i ett öländskt imperium. Större
än så här vill inte Ulf Olsson
att verksamheten ska bli. Då är det
lätt att tappa känslan. Men det finns
en annan tanke också.
"Mindre konferenser
gör sig bättre på mindre ställen",
konstaterar Ulf Olsson, som är fascinerande
med sitt engagemng. För att inte bli berörd
av Ulfs uppriktiga entusiasm ska man antingen
ha vaknat på fel sida eller vara utrustad
med ett snörphjärta. Att Ulf Olsson
överhuvudtaget fick upp ögonen för
Guntorps Herrgård beror på alla
år av boende på hotell. Till slut
hade han sett så många olika slags
hotellrum att han visste hur han inte ville
ha det.
Okonventionella lösningar
tilltalar det olssonska sinnet. Istället
för att ta sig vatten över huvudet
och bygga till eller rent av bygga nytt för
att kunna motsvara gästernas förväntningar,
gjorde han något som kräver ett kreativt
sinne.
För ett par år
sedan fanns det nämligen en uppsjö
av tomma bostadsrättslägenheter i
det område som gränsar till Guntorp.
Varför inte ta vara på en sådan
tänkte Ulf, och hyrde helt sonika en trerumslägenhet,
förstärkte fläktsystemet, och
inredde lägenheten med tanke på konferensgrupper.
En snilleblixt visade det sig. Här får
tolv personer plats, och tillgång till
kök, wc, fax, snabbtelefon till herrgården
och andra nödvändigheter.
Tio år har gått
sedan Ulf Olsson fick upp ögonen för
Guntorps förfallna herrgård. Stamgästerna
har blivit många inte bara bland de privata
gästerna, där påfallande många
kommer från andra länder, utan även
hos konferensgrupper som gärna återvänder
till Öland. Inte undra på, herrgården
är som en liten vaniljpralin.
Ulf Olsson är mycket
noga med att poängtera att "vi har
det vi har, det är varken mer eller mindre".
Att tjäna pengar på dålig kvalitet
är honom helt främmande. Nej, här
handlar det om att gästerna ska kunna lämna
herrgården bakom sig raka i ryggen och
fyllda av nya minnen.
"Jag vill inte förmedla
negativa saker. Jag vill må bra och det
vill jag att våra gäster också
ska göra", säger Ulf och tillägger
att har han lovat en sak så ser han till
att hålla det. Därefter drar han
sig till minnes en episod på ett hotell
där han inte ens blev hälsad välkommen
vid incheckningen utan där första
frågan istället var hur han skulle
betala sin vistelse...
När gästerna sitter
i den skira matsalen, hörs det trivsamma
slamret från köket där köksmästare
Richard Johansson har fria händer att utveckla
menyerna. Några färdiga konferensmenyer
finns inte. Istället är det tillgången
på råvaror och säsong som styr
vad gästerna blir serverade. Att värna
om den regionala maten är förstås
en självklarhet. Vinerna visar sig vara
ett av Ulfs stora intressen - "vinerna
roar mig, de är en del av livet".
Rummen i herrgården
ligger en trappa upp och har lite dockskåpskaraktär
över sig. Förmodligen beror det på
snedtaken, den rosa och vita inredningen och
den obligatoriska porslinspottan som står
vid sängändan. En gimmick som fått
mången gästa att förfärat
höja på ögonbrynen. men trivsamt
är det, och utsikten över den stora
utomhuspoolen på baksidan inger vilken
fryslort som helst hopp om ljumma ölandskvällar.
Onekligen ett annorlunda grupprum.
Flygelrummen är alla
identiskt inredda och går även de
i rosa och vitt. Inredningen här är
något enklare än i vindsrummen. Till
varje flygelrum hör en liten uteplats som
många tycker om att använda som grupprum.
"Som sagt, vi har det
vi har, och det gäller att ta vara på
möjligheterna", avslutar Ulf Olsson
och ilar iväg för att ta emot ännu
ett telefonsamtal.
"Oh, det är enkelt
att hitta hit. Femtio meter norr om trafikljusen
här i Borgholm hittar ni herrgården..."
ATTI SOENARSO
Ur: Konferensvärlden,
april 1998
|
